Det är över nu...

Det är över nu.
Allt det jobbiga för den här gången.

"Du finns i mitt hjärta,
du finns i min själ.
Du finns överallt...inom mig"

Jag överlevde gårdagen...även fast att det vart mycket tårar.
Värst var det när jag var på graven och tände ljus.
Bryter ihop totalt när jag är där men jag känner mig så fridfull efteråt.

Jag saknar dig oändligt mycket.
Och ÄLSKAR dig över allt annat.
Någon dag kanske även jag kan acceptera att du var tvungen att lämna mig.

Jag är inte ensam...och det vet jag.
Men ibland känner jag mig som den mest ensamma i världen.