Barnledig..

Fredagen 11:e December

En barnledig helg har börjat...
Mina små troll har följt med min bror till Stockholm för att hälsa på min storasyster...och Amanda är hos sin pappa.
Alla barnen kommer hem på Söndagkväll igen så då är vi samlade igen.

Thomas var tvungen att åka iväg till Finspång och jobba lite...men han kommer hem redan imorgon förmiddag.
Jag får ont i magen..när jag tänker på att en vän till Thomas vart svårt knivhuggen på samma krog som han idag jobbar på..bara för 2 veckor sedan.
I och för sig sitter den idioten bakom lås och bom...men faran som ordningsvakter utsätts för vart så påtaglig och nära.
Är orolig varje gång han ska stå i dörren oavsett vart det är...då det finns så mycket rötägg där ute.
Men alkohol i kroppen kan stans största ängel bli djävulen själv.

Jag har själv varit utsatt för det...så jag vet.
Inte roligt alls...

Lite tårar har runnit längs mina kinder under dagen samtidigt som jag nu har ett skinande rent hem...
Det är inte alltid så lätt att städa när småtrollen hela tiden ska klänga runt benen.
Har även hunnit med en sväng till solariet...fyyy så underbart det var!!

Imorgon blir det julklappshandling för hela slanten...
Man får passa på när de små är iväg.
Sen på kvällen blir det att svira om..ut och äta och dricka gott med min älskling.
Ska bli skoj...

Men nu börjar ögonen falla ihop...dags för sängen...
Kramzz

Alfred Nobel...

Torsdagen 1o:e December

En stor dag idag som tyvärr inte började så bra.
Idag firades nobeldagen och en stor galafest bjöds eleverna på Op-skolan på.
Finklänningen var struken , strumbyxor och diverse attiraljer fixade.
Dock hade vi glömt att inhandla skor så det var det livat om redan igårkväll...

Det började med att vi försov oss och Amanda tyckte inte hon skulle gå till skolan men ville gå på festen...
Vi förklarade läget...att går man inte till plugget blir det heller ingen fest.
Efter lite övervägande kom hon till sist iväg till skolan...och vi bestämde att vi skulle upp och köpa skor och komma med dem till henne.
Hon vart nöjd över skorna och hade det trevligt på festen.

Inte alla dagar man blir bjuden på 3-rättersmiddag i skolan.
Och att kungen och drottningen är på besök...

Det var iallafall en nöjd tjej som kom hem...ett tag iallafall!!!

Tankelöshet

Torsdag 10 December

Mitt måeende har vänt.
Och jag börjar må bättre...inte helt ok mår jag än..men betydligt bättre än på länge.
Jag är väldigt trött hela tiden och passar på att sova så fort jag får tillfälle.
Jag kommer även på mig själv att gå undan hela tiden...jag smiter ofta in i tvättstugen eller upp på övervåningen...bara för att komma undan en stund.
Älsklingen har ju varit hemma hela veckan och det har underlättat otroligt mycket.
Trodde inte att det skulle vara så jobbigt att han jobbade borta...men tydligen så trodde jag helt fel.

Trots mitt förbättrade måeende...så blir jag så fruktansvärt irriterad på lilla minsta grej.
Idag har jag varit sur, arg och uppriktigt förbannad...men över vad tänker jag inte ta här.
Bara det att ibland kan man undra hur människor tänker.
Varför använda sina barn för att komma åt andra???

Det går jäkligt bra att sitta och gnälla och beklaga sig.
Sen visar det sig att läget inte alls var som det från början lät som...
Varför ljuga och snacka en massa dynga???


15 månader

Onsdagen 9:e December




Alwin och Alizia blir idag 15 månader.
Fyyy...vad tiden har gått i en rasande fart.
Nu har jag två små troll som springer runt hela dagarna och bara hittar på bus.
Man ser framsteg varje dag.
Ni tjattrar dagarna i ända men det är tyvärr inte mycket vi förstår.
Alwin är fenomenal på att gömma saker överallt.
Och Alizia är en liten knämaja som helst vill sitta i mammas knä.
Mamma och Pappa älskar er så otroligt mycket.
Vi älskar era syskon med men detta inlägget handlade ju om er!!!

pepparkaksbak

Söndagen 6:e December

Idag så hade vi vårat årliga pepparkaksbak...
Amanda och William kavlade och tryckte ut diverse figurer medans tvillingarna sprang runt på golvet och busade runt lite...för att i nästa sekund stå med näsan mot ugnen och kolla in kakorna.

Så nu har vi kakor så det räcker ett tag...vart även en del deg kvar som fick hamna i frysen.
Bara att ta fram om peppisarna tar slut innan jul.

Tanken var att vi skulle upp på sta´n och lyssna till "O helga natt".
Men med förra årets event i minnet med nästan 30000 tittare så kom jag på andra tankar.
Mutade med lite härligt adventsmys istället.
Hade mindre lust att stå där uppe och trängas med 4 ungar som inte var på sitt bästa humör alls.
Ibland så får man ändra planerna.
Och i det här hemma hör inte det till ovanligheterna.

Ha en underbar fortsatt 2:a advent..
Bilder kommer då jag just nu inte är sams med kameran..

Jag tävlar

”Jag är med och tävlar i Carolinas Julkalender om valfria produkter till ett värde av 500 kr från Bioform! Var med och tävla du också!”



Glad

Fredagen 4 December

Efter en mycket jobbig kväll/natt...så känner jag mig faktiskt riktigt glad idag...i både kropp och själ.
Det var länge sen sist...och jag ska verkligen ta vara på dagen.

Mitt pepparkaksland som jag skulle färdigställa igår står halvklart...
Lite småfix kvar sen är det klart.

Alwin vaknade i morse för 4:de morgonen i rad med blod i hela ansiktet.
Mitt lilla troll har börjat blöda näsblod på nätterna.
Det är ju tur att man nu vet vad man ska vänta sig när man tar upp honom...det är ingen härlig syn vill jag lova.
Så det blir till att tvätta sängkläder idag med.
Det konstiga är att det bara är på nätterna detta händer...ingenting på dagarna.

Idag kommer min älskling hem...och han är efterlängtad!
Allt blir så mycket lättare när han är hemma.
Och som det ser ut nu så kommer han att vara hemma en hel vecka nu.
Härligt...

Näää...nu har mina små troll somnat en stund...ska passa på att hoppa in i duschen.

Skriver kanske lite senare om jag får tid...

Önskelista....

Torsdagen 3 December

Så här års skrivs det låååånga önskelistor av alla barn.
Vad de vill att tomten ska komma med natten till julafton...
William har gjort en egen variant...han har klippt ut bilder ur leksakskatalogerna och klistrat upp på papper.

Våran önskelista var inte lång...
Endast några enstaka saker stod på den.
Bl.a resecheckar...
Vad härligt det skulle vara att få resa bort ett tag...och ladda om lite.

På min persoliga lista står en STOR säck med energi och välmåeende.
Orkar inte längre må så här dåligt.

Kram
Skriver mer lite senare.
Nu ska jag försöka få ordning på pepparkakslandet som alltid brukar finnas i mitt hus...

Adventskalender´n

1 december


Då har december kommit och det är endast 23 dagar kvar till jul.
Hua...då julafton i år ska firas här hemma så är det massor som ska göras.
Men jag har försökt planerat allt in i minsta detalj...
Vilken dag jag ska göra vad...
Tror att det är ett måste..dels med mitt måeende och med alla barnen hemma så är det planering som gäller.


Idag så öppnade vi då första luckan...
Eller öppnade...vi har ingen vanlig traditionell chokladkalender i år utan vi kör enbart på varan "julgran" som är fylld med diverse andra godsaker.
Tycker att Amanda är lite stor...men hon vill ha den så då får det bli så...
Ligger extra godis i dem dagarna William är här..

Besök av soc...

Tisdagen 1 december

De underbara änglarna har varit här...
Tjejerna från soc har varit här idag och haft samtal med Amanda...och hör o häpna...hon pratade tydligen på en hel del.
Skönt för henne.

Nu är alla våra samtal slut...bara ett kvar med hennes pappa...annars ska utredningen avslutas och hjälpen kan börja.
Jag vet redan att det är skickat ett uppdrag till barn och familje-enheten för krishjälp.

Så ÄNTLIGEN kan jag känna mig lite lättad iallafall...
Amanda har inte haft något utbrott på en vecka...så det är skönt.

Det positiva i allt det här är att Amanda själv faktiskt vill ha hjälp och inte må så här dåligt...

Det stora svarta hålet...

Söndagen 29 November

Natten har varit hemsk...
Jag har sprungit upp o ner för trappen...datorn har varit både på och av ett X antal gånger.
Tröttheten var det absolut inget fel på men så fort jag la mig ner i sängen så bröt jag ihop och tårarna flödade nerför mina kinder.

Jag brukar komma in i mina perioder av depression...men nu var det länge sedan...tror inte jag haft någon sedan tvillingarna föddes.
Vilket jag är väldigt glad över.
Sist jag mådde så här dåligt fick jag tillbringa 8 veckor inlagd på psyket.
Och det var ingen barnlek vill jag lova...
Den medicineringen jag fick där...var inte att leka med den heller...totalt nerdrogad och borta från omvärlden.
Hur jag nu ska ta mig upp från detta svarta hål jag nu hamnat i...vet jag inte.
Får försöka göra mitt bästa.

Jag har ingen ork till något och tycker inte alls det finns någon som helst glädje för något.
Joooo...mina barn.
Utan dom hade detta varit outhärdigt.
Det är dem som får mig att stiga upp på morgon och ta tag i dagen...trots att jag hellre skulle vilja ligga kvar i sängen med täcket uppdraget över huvudet.

Jag är såååå trött...min kropp behöver vila.
Orkar inte gråta hela dagarna...
Snart kanske det är över för den här gången med.
En sak är säker... jag tänker klara mig ur detta...UTAN mediciner denna gången!!!

Ett litet ord...en liten ömkan kan ge sååå mycket...

Länge sen sist...

Det har varit ett mindre kaos här hemma dem senaste veckorna.
Därav inte mycket bloggande...ska försöka bättra mig lite.

Som jag tidigare skrivit om så har min älskade unge sina "små" vredesutbrott som varar i MÅNGA timmar...detta är väldigt påfrestande för vem som helst.
Hon skriker, slåss och härjar...hittar hela tiden nya saker att starta en konflikt om.
Står med knivar mot sin hals och hotar att ta livet av sig för att jag ändå inte bryr mig...vart hon nu har fått det ifrån.
Jag lever för mina barn...
Samtidigt i allt det här måste jag försöka att hålla mig lugn för att inte skrämma slag på tvillingarna...trots att jag helst av allt vill hoppa ur skinnet och bara försvinna för ett tag.
Lämna allt och komma tillbaka när det är lugnt igen...
Men jag kan inte göra det!!!

Vi har fått jättebra hjälp av soc...men bup ger jag inte mycket för.
Inkompetenta idioter är vad de är.
Jag ger inte mycket för svensk sjukvård just nu.

Annars har veckorna bestått av ensamhet...då Thomas jobbar borta...och det är extrajobbigt då det är som det är här hemma.
Jag är grymt tacksam för att jag har folk runt omkring mig som hjälper mig och tar Amanda så att jag får lite avlastning och kan pusta ut lite grann.
Då hennes pappa inte tar något som helst ansvar då han anser att problemet ligger hos oss.
TACK ALLA UNDERBARA ni vet vilka ni är!!!

Vi har även vaccinerat oss allihopa.
Tvillingarna var först ut...och fick lite feber som följd.
Vi har varit och tagit sprutan idag...och jag anser att det är idioti att stå och köa i timtal för att de ska sticka mig med en nål.
FYYYY...jag är så spruträdd så att det finns inte.
Men jag klarade det...jag blundade, skakade och var stel som en pinne men jag fixade det.
Och jag är hur glad som helst att jag slipper ta en dos till.

Nu ska jag snart bädda ner mig under täcket.
Imorgon ska jag fortsätta att göra adventsfint här hemma...och försöka få tid till att baka lite saffransskorpor.
Pepparkakorna får vänta tills William kommer nästa helg.

Kram

En lugn dag

Idag har vi bara mest tagit det lugnt...
Jag har sovit när dem små sovit sen har vi mest suttit och myst ihop i soffan.

Och idag kom våran allas älskling hem...
Skönt att ha honom i närheten igen.
Blir en tidig kväll...är helt slut efter en vecka ensam med sjuka barn....slappnar av på ett helt annat sätt när Thomas är hemma.
Nu är vi nog friska för den här gången.

Och i veckan ska vi tydligen iväg och ta den förbannade sprutan...
BLÄÄÄÄÄÄ...
Är lite kluven när det gäller de små...
Ska ringa BVC och rådfråga lite först.

Nääää...nu är det mys i soffan som gäller.
Puss på er.

Akuten...

Idag har vi varit och hälsat på min bror och hans tjej i deras nya lägenhet.
Mysig som faaaan...men i dåligt skick.

Alizia vaknade idag nästintill feberfri...men när vi kom hem på eftermiddagen så var hon jättegnällig och ville bara sitta i knät.
Tog febern och den var återigen uppe på 39.9 grader.
Ringde 1177 som tyckte jag skulle låta en läkare kolla på henne.

Jag drog på mig Thomas reflexväst och började knalla...
Väl nere på akuten...förväntade jag mig att få sitta i flera timmar men då dem såg hur hängig hon var så vi fick komma in direkt.
Dem lyssnade på lungorna ..kollade i halsen och tog prover.
Lite ansträngd andning men annars inga fel...
De tog även blod från Alwin för att kolla så att inte även han hade nåt i kroppen.

Ett snabbt besök...vilket var underbart.

Nu sover dem gott i sina sängar...
Alizia med alvedon i kroppen.

Min lilla skrutta..
Mina älskade ungar..

Nu ska jag försöka få i mig lite mat...sen är det soffan som gäller.
Blir tidigt i säng ikväll...och imorgon kommer min älskling hem...längtar!!!

Åhhh...neeeeeej


Min mobil har valt att lämna mig i sticket.

Just nu ligger den på köksbänken isärplockad med förhoppning att den ska börja fungera igen...men hoppet är inte stort.

Nåt har hänt..men jag har inte en aning om vad.

Hur kan den ena stunden fungera för att 5 minuter senare vara död???

Så nu är jag alltså mobillös...och det känns inte bra alls.

Jag är beroende av den.

Får ta och försöka fiska upp Amandas gamla mobil som råkat hamna bakom elementet i hennes rum...så att jag iallafall är kontaktbar...tills den dan jag kommer iväg för att köpa mig en ny.

Känns som att det just nu finns andra saker att lägga pengarna på än en ny telefon.

Men bara att gilla läget...
Men lite sur är jag iallafall...

BORTA

Alizia visar att pappa är borta!!!

Ensamheten är total

Ensamheten är inget rolig alls just nu.
Tycker bara att den är väldigt jobbig....
Jag har alltid varit en tjej som inte gillar att vara ensam.
Ensam är jag ju egentligen inte...jag har ju barnen...men vuxet sällskap är aldrig fel.

När jag träffade Thomas för 2 år sedan så levde vi i ett distansförhållande fram till att tvillingarna föddes.
Då sa han upp sig från sitt jobb..fick nytt jobb här och flyttade hit.
Men då visste vi inget annat.
Vi gick in med förhoppningen att det skulle funka på distans...och det gjorde det ju...men jobbigt var det.
Mycket resor fram och tillbaka vart det.

Nu har jag haft Thomas vid min sida i över 1 års tid...
Han har jobbat på dagarna och ibland även nattetid men jag har haft han hemma.
Han har krypit ner hos mig när han kommit hem.
Då blir det väldigt tomt när han inte är här.
Nu har han varit borta sen i Söndags med undantag att han kom hem igårkväll en sväng för att åka tidigt imorse.
Kanske bara att börja vänja sig..då vårat liv kommer att se ut så här nu ett bra tag framåt.

Men jag tycker att det är jobbigt och jag blir ledsen...
ÄLSKAR DIG av hela mitt hjärta.

Det är tur att jag har mina älskade ungar...
Ni förgyller mitt liv...och får mitt hjärta att smälta lite extra när ni kommer springandes med era små pussmunnar och smackar.

Nu ska jag krypa ner under täcket...
Kram och godnatt!!!

Twinsens favoriter...


I DRÖMMARNAS TRÄDGÅRD
Barnens nya favorit...
Nu har jag skaffat filmen och den står på i stort sett hela dagen.
Alwin blir helt salig.
Mina små troll..redan så stora så TV:n är av intresse.
Det kommer nog bli en och annan julklapp som innehåller dessa små figurer.
Bara man håller upp leksakskatalogen med dessa i får man ett STORT leende.

Fredagen den 13:de

En sjuk liten Alizia myser med syrran i soffan..



Fredagen den 13:de
Den STORA otursdagen för många.
Jag har tidigare alltid haft otur den dagen...men inte så ofta längre...tror faktiskt inte det beror på just dagen utan mest på min klantighet.
För jag slår sönder och slår mig lika mycket alla andra dagar.
Tihi...

Själv är jag född fredagen den 13:de...på långfredagen...i farstun!!!
Men jag har ändå lyckats väldigt bra här i livet.
Jag har en underbar sambo och 4 underbara trollungar som jag älskar av hela mitt hjärta.
Kan det bli bättre???

Nu börjar vi bli friska här hemma...bara Alizia just nu som fortfarande har en feber som ökar trots alvedon.
Så får se om jag ev. måste åka iväg med henne sedan för att låta en doktor titta på henne.
Nu är det snart en vecka med feber...men tidigare har alvedon hjälpt...men inte idag.
Vill bara sitta i knät...väldigt hängig och ingen ork till nåt.
Amanda är frisk igen sånär som lite hosta...den hänger kvar även hos mig.

Skriver senare ikväll...
Kram...

Torsdag 12/11

Idag är huset fullt med febriga ungar...men trots varma pannor så är de relativt pigga ändå.
De små har kollat på favoritfilmen medans de stora har bakat.

Och ikväll kommer ÄNTLIGEN mitt hjärta hem...men han blir inte långvarig då han åker redan på Fredagmorgon för att jobba på en kryssning till Riga.

Nu ska jag springa ner igen så inga barn ramlar ner från soffan eller nåt...

Feber..Feber..Feber

När ska detta ta slut???
Nu har vi varit sjuka i över 1 vecka...
Det är tufft för vem som helst...

Febern den fortsätter att stanna i mina barns kroppar...hostan finns där men är inte riktigt så illa på tvillingarna som på Amanda.
Jag själv är nästintill feberfri men hostan är förjävlig rent ut sagt.
Och imorgon kommer Wilma hit med...även hon febrig och hängig...men hon har förmodligen biverkningar av sprutan som hon tog igår em.

Så imorgon kommer det ligga 4 febriga barn här hemma...
Inte många som skulle palla det...
Men jag har tyvärr inget annat val...då Thomas inte kommer hem förrens imorgon kväll.
Då blir det massor med mys i sängen framför en film...och lite annat gott!
Åhhh...vad jag vill känna hans närhet...det har varit ett par tuffa dagar nu.
SAKNAR DIG...

Jaha...

Vi ligger fortfarande sjuka här hemma.
Hela familjen...eller näää bara vi som är hemma förstås.
Thomas jobbar ju numera i Norrköping...så det blir mycket tåg och pendlande för hans del.
Vet inte riktigt vad jag tycker om det än...så nytt fortfarande.
Men att det är jobbigt ska jag inte sticka under stol med.
Det optimala hade ju varit att få ha min älskling här hemma...men nu ser inte arbetsmarknaden ut så.
Längtar till Torsdagkväll då han kommer hem en sväng för att åka igen på Fredagmorgon.

Min feber är iallafall nästintill borta...men hostan håller i sig.
Barnen har väldigt hög feber och orkar inget annat än gnälla på mamma.
Stackars små skruttar.
Det var nog längesen Amanda var så däckad som hon är nu.

FY FY FY....
Kan inte sommaren k0mma tillbaks?
Då kanske vi hade sluppit alla dessa sjukdomar...

Fars dag!!!

Idag firas alla pappor.
GRATTIS till er alla....
Vet inte riktigt varför det ska finnas en speciell dag för mammor och pappor.
Utan jag tycker att man kan fira och uppskatta sina föräldrar så ofta man bara kan.

Tror att jag ändrat lite inställning där sen mamma gick bort.

Vi har tyvärr inte firat vare sig min far eller Thomas idag då vi alla legat sjuka och inte hunnit fixa presenter mm.
Vart lite extra mys dagen till ära innan han skulle åka igen.

Slut

När jag nu äntligen har bestämt mig...för att ta den förbannade sprutan.
Trots att jag är fruktansvärt rädd för just det ovannämnda.
Vad tror ni då jag läser i tidning?

"Vaccinet slut i hela länet...bristen på leveranser innebär att ingen kan vaccineras nästa vecka".

FAN....
Nu hinner jag ju ändra mig tusen gånger till...
Jäkla skit!!!!

Status...

Måsvägen 30C har förvandlas till en sjukstuga.

Det är två stycken mycket varma små kroppar som ligger i varsin säng på övervåningen.
Trots alvedon så ligger tempen på runt 39 grader.
Hostan börjar komma lite smått på dem med...men inget dem besväras av just nu.

Även Amanda har fått nån släng av det hela...men hon har halsont och en fruktansvärd magvärk.
Så det vart en hemmadag för henne...

Jag mår bättre men absolut inte bra.
Fortfarande feber och allmänt hängig...
Hostan blir jag snart galen på...några lungor har jag dock inte kvar i kroppen då jag hostat dem upp dem...
Näääädå...men det känns iallafall som det.

Så om det nu inte är baconsjukan jag åkt på så är det jag som på måndagmorgon går och tar spruta...för sämre än så här vill jag inte bli.
Jag får lägga min spruträdsla åt sidan...vilket inte blir lätt.
Nån som vill följa med och hålla mig i handen???

Tankarna har gått fram och tillbaka om detta...men nu har jag tagit ett beslut iallafall.
Hoppas på at jag får med mig Thomas också...

Nä...nu ska jag tillbaka till soffan...

Usch...

Usch...jag mår inget vidare just nu.
Tempen på mig är just nu högre än vad jag orkar med...39.6...
Värst är det onda i varenda led i hela kroppen...kan knappt röra mig...inte ens sitta.
Hostan känns som om den ska dra med sig lungorna ut...
Blääääää...hatar att vara sjuk....och så här dålig var det länge sen jag var.
Jag knaprar alvedon och panodil....för att få bort det värsta onda.

Baconsjukan har slagit mig i tanken...
Men jag tror att dem flesta kommer att åka på den oavsett om man vaccinerar sig eller inte

Och mitt upp i allt det här är jag ensam hemma med barnen.

Jag låg förut och drömde mig bort till tiden innan jag fick barn.
Då kunde man tillåta sig själv att vara sjuk ett par dagar...det funkar inte riktigt nu.´

Nu ska jag krypa ner i soffan ...
Hoppas att jag känner mig bättre imorgon..

Johan Falk

GE MIG MER!!!

Har nu sett de sista Johan Falk filmerna.
Herregud...vilka bra filmer.

Gör några till...det skulle inte skada alls.

Baciller

jaha...då har bacillerna tagit fäste även hemma hos oss.
Thomas har legat dålig i flera dagar med feber och en fruktansvärd hosta.
Nu har då turen kommit till mig.
Och jag ber till gudarna att mina barn inte åker på detta...för fy i helvete.
Så ont i hela kroppen och hostan ska vi inte tala om.
Jag har tillochmed ont i rumpan när jag sitter...och då är det illa.

FY FY FY.....

Våran halloween

Jag låter bilderna tala för sig själva....
Men roligt hade dem iallafall...





Alla helgons dag

Jag anser att det här är den mest fina dagen på året.
att kunna åka ut till graven som så många andra och tända ljus för dem som inte längre finns med oss på jorden.

Jag brukar alltid åka ut när det börjar mörkna lite.
I år så har mitt måeende sagt stopp...jag har helt enkelt inte orkat ta mig till kyrkogården iår.
Vilket gör mig än mer ångestfylld än jag redan är.
Det har varit väldigt mycket känslor och tankar som förföljt mig ett tag nu.

Saknar dig mamma.
Du finns föralltid i mitt hjärta...

disco och spöken

Idag så har vi varit iväg på skridskodisco.
Nåt jippo som sponsrades av ARLA och STADIUM.

Amanda åkte skridskor i takt med en massa dunkadunka-musik...
Alwin och Alizia satt i vagnen och hoppade värre en värst.
Tror mina barn är lite smått musikskadade.

Efter ca 2 timmar på isen så var det en tjej som var väldigt trött i fötterna och förväntansfull på det som komma skulle....
Mohaaaaa....spökvandring på slottet.

Då jag är lite feg av mig så överlät jag det glatt till Thomas...som gladeligen följde med.
Jag tog istället tvillingarna och satte mig på bussen hem.
Väl hemma fixade och donade jag lite...och fixade käk som var klar när mina stelfrusna spökletare kom hem....
Det hade varit en spännande vandring i alla mörka vrån på slottet...men även riktigt läskigt emellanåt....

Nu ska jag krypa ner i sängen då jag ska upp tidigt imorgon för att åka och hämta lilleman i Katrineholm...

Kram

Vinterkläder

Nu så är äntligen twinsen vinterkläder inhandlade...
De fick varsin jättefin overall från Kappahl...bra kvalite till ett vettigt pris.
Och ingen blir ju gladare än mig...när man får rabatt med.

Så nu ska jag bara hitta bra termovantar och tjockare mössor.
Och vinterstövlar....
Hua...hur ska de kunna gå i såna?

Mina små bebisar....

Amanda har redan fått ny jacka och William kan ha det han hade förra året.
Så termobyxor till Amanda måste inhandlas...hur jag nu ska få på henne det.
För ingen annan har ju termosar på sig när man snart är 13....

Återstår att se...

Kaos

Just nu råder det kaos i detta huset.
Ingenting fungerar som det ska...
Amanda är mer galen än vanligt...huset behöver en rejäl städning...men orken har tagit semester.

Idag får jag hoppas att min kära sambo kommer hem igen...efter flera dagar på jobb i Stockholm...bara hoppas att inget oförutsett händer.

Hjärtat....


Jag vill att min älskade sambo ska komma hem.
Saknar honom massor.
Vill krama om honom och bara få sitta bredvid i soffan.
Det är ensamt när barnen sover och hela huset är tyst.

Men imorgon är han åter hemma igen för ett par dagar iallafall.
Ska bli skönt...
Men ser inte fram emot veckan efter det då han försvinner igen.

ÄLSKAR DIG...Thomas!!!
Glöm aldrig bort det...

Sovmorgon...

Trots att klockan inatt flyttades tillbaka en timme så fick jag helt oförväntat sovmorgon...klockan var över 06 när mina små troll slog upp sina blå.
Jag hade förberett mig på en alldeles för tidig morgon men jag tackar som ödmjukast för sovmorgonen.

Amanda kom ner strax efter 8.30...de små hade jag lagt för lite morgon vila...och jag slumrade till i soffan medans hon satte sig vid datorn och pula lite.

Frukost hann vi slänga i oss lite snabbt innan min far..Elisabeth och bror kom och fikade.
Sonny tog med sig Amanda och spelade lite bowling.
Så huset är tomt och tyst.
De små sover middag och jag ska vika lite tvätt...eller inte så lite heller.

Ha en bra dag..skriver kanske lite senare.

Saknar min älskling också...
Det är jobbigt när han är borta...men bara att gilla läget.
Då Thomas from 1 November börjar arbeta på annan ort.

Trötta små änglar...

Alla mina planer på att hålla mina små änglar vakna lite extra länge ikväll...gick i stöpet riktigt ordentligt.
De var såååå trötta....så det är väl bara att räkna med att kliva upp i ottan och glo på TV.

Vi försökte med allt...leka. busa och jaga i massor med det fungerade inte alls.
Var bara att stoppa dem i badet...på med nya pyjamaserna sen "memme".

Nu sak jag slänga mig i soffan och titta på nya Wallander...

ha det gott

Uppe med tuppen...

Min morgon började redan kl 04.47 då Alwin tyckte att det var dags att gå upp.

Vi tog med oss täcket ner i soffan och lade oss och tokmös massor till barnprogrammen...lagom tills vi höll på att somna om så vaknade det andra lilla trollet så det var bara att ge upp.

Och jag blev ju inte direkt jublande glad när jag läste morgontidningen och fick upplysningen om att man ställer tillbaks klockan 1 timme inatt...TJO...vad skoj!!!

Alltså är det bara att räkna med att få stiga upp VÄLDIGT tidigt imorgon.

Amanda skulle ju som sagt spela innebandymatch idag...men då hon totalvägrade göra som hon blev tillsagd så missade hon det.
Istället för att jag skulle kunna vila lite middag medans tvillingarna sov middag och hon var iväg så måste jag nu sitta och lyssna på gap och skrik i massor.
Jag försöker att vara så pedagogisk jag bara kan...men snart fungerar det inte längre.

Vet inte hur länge till jag orkar med detta....
Vad gör jag för fel..???

Just i detta nu rinner mina tårar...

Det är ju absolut underbart att Thomas är bortrest också...jag har ingen att bolla detta med just nu.
Ingen som förstår hur illa det faktiskt är här hemma.

Djävulen...

Amanda
Älskade unge
Min lilla djävul

Halloweendisco med spökvandring stod på schemat ikväll...Och fjortis som man är så kan man ju inte spöka ut sig för mycket...För vad skulle polarna säga då?

Hon gillade iallafall upplägget så hon var nöjd....Får se om hon är lika glad när hon kommer hem.

Imorgon är det upp tidigt och spela innebandymatch och då jag är ensam hemma med tvillingarna så får hon åka med Selins mamma...Sen är det lite krångligt då jag inte får in vagnen i bollhallen...och ha två ettåringar som röjer loss är jag inte så jättesugen på.

Så vi stannar hemma i våran lugna vrå istället.

Nääää....nu får Amanda gärna komma hem så att jag får krypa ner under täcket och sluta mina blå.

Natti natt...


Familjen samlad igen

Nu är mina små troll hemma och familjen är återigen samlad.
De små hade haft det super hemma hos farmor...men all lantluft har gjort dem supertrötta.
Kl 18 satt alwin och sov i pappas knä...så då var det bara att byta blöja och fixa "memme".

Nu återstår det och se hur natten kommer se ut...
Vi räknar med lite knöl och bök...då dem ska sova i sitt nya egna rum inatt.
Men förhoppningsvis sover dem gott.

Deras rum är inte riktigt färdigt än...lite tavlor och småfix kvar.
William vart nöjd...hade inte alls något emot att dela rum med småsyskonen.
Känns lite onödigt att ha ett helt rum stå...när han bara är här ett par dagar i månaden.

Trots att jag har haft svårt att njuta av lugnet...så har det varit välbehövligt.
Men det är underbart att jag nu vet att dem sover sött i sina sängar.

TACK...Farmor Lotta!!!!

Saknaden är total

Alwin
Alizia

Mammas små älsklingar.
Jag saknar er så otroligt mycket...
Det skär i mitt hjärta.
Men imorgon är ni hemma igen.
ÄLSKAR ER

Barnledigt

Idag så kom Farmor och kidnappade mina små troll.
Saknaden är total men lite ensamtid med älsklingen var på tiden.
Trots att vi inte gjort något speciellt...så har det bara varit vi två...inga små!!!

Vi tog en sväng ut till Marieberg...vilket jag upplevde som en stor besvikelse.
Det var första gången jag var där sen dem började att bygga om...vilket var för 2 år sedan.
Men jag tyckte verkligen inte om upplägget...men det kanske är en vanesak.
Ute på Marieberg käkade vi lunch och tog varsin öl...sen gick vi vidare till IKEA.

Brorsan var så snäll och kom ut och hämtade oss där så att vi slapp släpa alla kassar på bussen.
Vi följde med hem till min far som idag fyllde 59år och fikade lite.

Väl hemma slängde vi oss på soffan med en flaska vin...lite gott tilltugg...en film och varandra förstås.

Nu ska vi krypa ner i sängen och sova länge...utan att behöva gå upp imorgonbitti...

Sov gott...

Piccaso....

Målningen på överkastet

Vi har en liten picasso i familjen men jag uppskattar INTE hans målningar alls
Varför skaffa dyra målningar...När man har en liten William som klarar den uppgiften galant???

Näää...skämt åsido så börjar jag bli relativt less på att hela tiden hitta nya målningar gjorda av honom.
Vet inte varför han målar....
Han vet iallafall att han INTE får måla på tapeterna....så denna gången fick både gardinerna och överkastet lite extra färg på sig.
Sen när man frågar honom varför?? Så får man till svar att jag trodde ni skulle tycka det var fint...
Grrrr...det tycker iallafall inte jag!!!
Någon som har något tips på hur man kan få honom att sluta med dessa dumheter.
Trots att vi gömmer alla pennor så lyckas han få tag i dem iallafall.
Och vad jag förstått så ritar han bara överallt förutom på papper här hemma.
Snälla lite tips uppskattas....
Kram så länge

Bilder från våran Lördag

Myser med Cattis

Alizia försöker se farlig ut


Måleriverkstad medans middagen tillagas

Lek och bus i MASSOR


Bekantar sig med farbror Jimmy




18 Oktober


Idag har det varit VI i 2 år.
En tid med så mycket glädje.
Så mycket kärlek.
Tiden har rusat iväg.

Min kärlek till dig växer för varje dag som går.
TACK för att du finns hjärtat!!!

ÄLSKAR DIG.....

En Lördag med trevligt besök....

Det är inte alla Lördagar som varit lika bra som denna.

Först så kom våran älskade William till oss på förmiddagen...och vi hjälptes åt att baka äpplepaj.
Lite pannkakslunch sitter aldrig fel...det tyckte iallafall inte tvillingarna som åt med god aptit...värre var det med William som inte alls hade lust att äta.

På eftermiddagen fick vi trevligt besök av Thomas bror med familj.
Har aldrig träffat dem förut men har just nu bara gott att säga.
Timmarna som följde var fyllda med massor av bus för dem små och lika mycket prat för oss vuxna.
Barnen lekte väldigt bra tillsammans och lille John ville inte åka hem.
Middagen blev en succe då både William och John åt som aldrig förr....
Det var en väldigt lyckad dag och jag hoppas att vi snart kommer att göra om den.

En dag med trevligt sällskap och massa bus gjorde barnen väldigt trötta vilket resulterade i sovmorgon då dem små inte vaknade förräns 07....och det är väldigt ovanligt i detta huset.
Då våra mornar brukar starta runt 05.

Bilder kommer lite senare då det inte går att ladda upp dem....

Torsdag

Amanda har idag varit hemma från skolan....och tagit det lugnt.
Vi hade en tid på vårdcentralen kl 10.30.
Där undersökte dem och tog en jäkla massa prover på henne...men de kunde inga fel hitta.
Förmodligen är det förkylningen som satt sig både i öronen och ögonen.

Hon är iallafall mycket piggare idag...så imorgon hägrar skolan igen.
Jippie säger hon själv...haha...
Onsdag idag och Amandas klass har brandutbildning.
Brandkåren kom till deras klass och lärde ut vad man ska gör och inte i olika situationer.

De fick även testa på att släcka diverse bränder men även en människa(docka) som brann...vilket Amanda tyckte var lite läskigt.
Meningen var att vi skulle ta oss en promenad dit och titta lite...men med minusgrader ute och förkylda bebisar så valde jag att stanna hemma och Thomas fick gå själv.
Men det såg han fram emot...ta en massa kort.

Amanda har klagat på att hon haft ont i sitt högra öra och igår kväll började även ögonen rinna och klia...och till råga på allt jätteförkyld med.

Så efter brandutbildningen så gick hon hem...hon orkade inte.

Nu är det bara att vänta och se vart det barkar hän.
Just nu ligger hon i soffan och kollar på johan falk med Thomas...
Själv har jag precis varit ute och städat bort sommaren från trädgården...och fy satan vad kallt det var.
Men nu är det iallafall gjort...så skönt så.
Nu ska jag bara köpa lite lyktor som kan lysa upp i höstmörkret.

Nu ska jag värma mig med en kopp chaite...sen ska jag fortsätta att röja runt här hemma.


Kram på er

(Bilder kommer senare...)
Jag är med och tävlar om en underbar hylla ....var med du med!!!


Tävla hos shopholicmamman du med!
Jag tävlar på Wojtans blogg om ett par valfritt utvalda skor från Mor & Liten.
Tävlingen pågår till 13 oktober.

Jag är rädd...

Min kropp ger mig signaler som INTE är bra.

Det gör ont...
Jag är rädd...

Jag googlar och läser...
Men blir inte klokare för det.

Hoppas att det bara är min hjärna som spelar mig ett spratt.

Det kommer bli många samtal imorgon för min del.
Kan inte blunda för detta längre.
Jag måste...men rädslan tar överhanden...
Trots en tidig morgon så har dagen löpt på rätt så bra...
Har bara tagit det lugnt idag...
Thomas tog en promenad med de små i vagnen...så att jag kunde passa på att städa lite...då dem små har kommit på att dammsugaren är ett otäckt monster som vill äta upp dem.
Tihi...
Några bullar vart det inte...får ta det någon annan dag.

Nu sover mina troll gott i sina sängar...hoppas att de gör det lite längre imorgonbitti.
La dem en timme senare...så får se vad facit av det blir...

Nu ska jag med snart gå och krama kudde och vänta på att älsklingen kryper ner han med när han kommer hem från jobbet...

Godnatt alla...och sov så gott

Dessa små huliganer tyckte för tredje morgonen i rad att det var dags att kliva upp kl 03.30...
Vilket ni kanske förstår att jag absolut inte hade.
Men det var bara att dra på sig morgonrocken och kliva upp om än väldigt trött.

Varför ska det vara så svårt att sova lite längre.
Nån som har något bra tips???

Nästa vecka ska svärmor kidnappa mina små gryn i minst 2 nätter....fyyyy vilken saknad....men vad härligt det ska bli att slippa gå upp när andra vanliga människor sover sött i sina sängar.
Och sova gott kommer jag nog göra...för någon semester kommer det inte att bli...då vi ska möblera om och göra iordning hela övervåningen så trött kommer jag nog vara...


Nog för att det faktiskt kan vara lite mysigt att sitta under en filt i soffan med en kopp chaite...tända ljus och gladlynta barn på golvet.

Men oftast sitter jag med supergnälliga bebisar i knät för att de fortfarande är trötta och faktiskt hade kunnat sova ett par timmar till.


Men om ett par år får jag väl istället slita upp dem ur sängarna....tihi!!!
Världsliga problem...


Idag ser det ut att vara himla kallt ute...så jag funderar på att baka lite bullar.
Kanske att jag orkar med att fixa iordning alla kläder som ligger...ska försöka sätta ut dessa på annons.
Då jag iallafall har gjort mitt för världen och inga fler barn ska ha.


Ha en superbra Lördag...

Kram


9 Oktober


ALIZIA


ALWIN

För 13 månader sedan gjorde ni mitt liv komplett.

Mina älskade små trollungar...Vad skulle jag ta mig till utan er? Jag älskar er så otroligt mycket...

Tänk att ni kunde bli större...det var det svårt att tro när ni låg på NEO i era "växthus".

De första stegen


Alizia har tagit sina första stapplande steg.


3 hela kliv..


Min lilla tjej är inte längre så liten...

Hmmmm...


Tonårstrots eller vad är felet???...det kan man ibland fundera över.
Vart har den underbara lilla ängel som jag gav liv till tagit vägen.
Min dotter har förvandlats till ett monster!!!
Gap och skrik.
Som följs av STORA utbrott som varar i timmar.
Ska det vara så här???
Att vara förälder är nog bland det svåraste man kan vara.
Nu hoppas vi på att vi kan få den hjälp vi behöver...för mycket mer orkar iallafall inte jag.
Men att sitta på det ena mötet efter det andra och få intrycket av att det är jag som hela tiden gjort fel i min uppfostran...är inte roligt.